achromatic

Jag vill inte vara ensam ikväll
men för mig finns inget val

Spenderade dagen på jobbet, men huvudet fanns inte med. Pratade och skrattade men hjärtat var inte där. Korta ögonblick av triumf över att jag funnit något nytt övergår snabbt med insikten att det innebär en omstart av så mycket jag inte har tid med. Flyttar filer, sorterar, diskuterar. Opponerar mig mot gamla konvensioner och har rätt, men känner inga framsteg. För varje steg fram tas alltid två åter, allt medan tiden oböjligt pressar mig mot dess kant. Ser en kortfilm om det som var menat men inte blev och slängs in i förlorade känslor. Det jag önskat, men aldrig vågade ta. Söker godis till tröst, men inte ens chokladen tilltalar längre. Av sötman känner jag inget, bara den bittra eftersmaken av ångest och otillräcklighet är kvar.

Längtar så att få ligga med huvudet i någons knä. fingrar som sakta rör sig över håret, en mjuk röst som intygar att allt kommer bli bra. Längtar så efter att vaggas till ro, omhuldad av det vackra.

Jag vill verkligen inte vara ensam ikväll.
men för mig finns inget annat val